Inatt trodde jag att det var dags. Vaknade av världens mensvärk och fick ligga och profylaxandas mig igenom den. En stund senare kom nästa, och sådär höll det på i en sidådär timme innan det släppte...
Det kunde väl ha fått vara på riktigt?!!
Verkar bli en fin höstdag idag igen, kanske man ska passa på att tvätta utsidan på fönstrena? Skulle ha satt om lite blommor också.. Vi får se hur kreativ jag orkar vara idag!
Igår fick vi snutta på en 2 dagar gammal bebis. Jag blev så avundsjuk! Hon var så fin!! Det var nästan så att mamman i fråga inte fick ta med sig henne hem igen ;) För första gången på länge kunde jag verkligen njuta av stunden att hålla i någon annans bebis, för nu sitter jag här med vetskapen att vi faktiskt kommer få en egen om inte alls så länge. Tänk så fantastiskt!!
Tänk att om två veckor är bebisen helt fullgången och kan därmed komma närsomhelst. Vill dock inte tänka på att det är lika troligt att vi går över tiden med två veckor vilket skulle innebära att det är 6 veckor kvar av graviditeten. Hursomhelst är det då iaf HÖGST 6 veckor kvar from idag tills vi är föräldrar. Längtar!! Vilken fantastisk julklapp vi kommer få, ingenting kommer nog någonsin kunna överglänsa den :)
Igår gick jag in i barnrummet och fingrade lite på bebiskläderna, dom är så små och söta! Bebisväskan är nästintill färdigpackad, det är bara kläder till mig och Robert som fattas och snacks förstås, men det är lite svårt att packa i förväg.
Järntabletterna gör så att jag blir hård i magen och det är inte alls kul. Försöker dricka ännu mer vatten än jag redan gör men det verkar inte hjälpa. Ska nog börja ta dom varannan dag istället för varje! Ska till barnmorskan först om en vecka så vi får väl se vad hon säger och om järnvärdet stigit tills dess.
Annars är det precis som vanligt, trött som tusan! Har ont i ryggen så har extremt svårt att sova och det känns som att det blir värre för varje dag som går. Vaknar flera gånger per natt då det känns som revbenen gått av om jag ligger på sidan. Måste dock variera mellan höger/vänster sida eftersom det känns som jag ska kvävas när jag ligger på rygg, får också lätt blodtrycksfall då. Brukar sitta upp och halvsova en stund, och är jag lix vaken sätter jag mig i sängen för att "vila" ryggen.
Jag längtar tills Robert också kan bära, så vi får turas om!
Senaste besöket hos barnmorskan visade att sf-måttet (Dvs måttet på livmodern) planat ut något och att det nu ligger på 33 cm, skönt! Jag som tvärväxt och hamnat ovanför normalkurvan.
Däremot har mitt blodvärde sjunkit ytterligare och jag ska därför imorgon börja med niferex, hoppas på att magen inte ska krångla såsom man hört att den kan göra av järntabletter! Ligger på 111 i blodvärde nu.
Hon tyckte också att jag kunde utnyttja gratis simning mer eftersom jag gått upp mer än vad som rekommenderas... Jaja, det blir nog bra!
I torsdags fick de första i vår föräldragrupp sin lilla bebis. Lite fusk är det allt eftersom dom inte hade beräknat datum föränn den 16 November! Jag vill också ha bebis snart! En liten pojke blev det iaf :)
Ja, tänk... snart är det vår tur.
En annan sak jag märkt av sista veckorna är att jag är så övermänskligt törstig hela tiden. Kan dricka hur mycket vatten som helst utan att det gör någon verkan, särskilt kvällstid. Är otroligt torr om läpparna hela tiden också! Man skulle kunna tro att jag åkt på graviddiabetes, men mitt blodsocker ligger stadigt kring 5 så det är ingen fara med det. Kanske behöver kroppen extra vätska såhär på slutet? Läste någonstans att det iaf var bra att dricka mycket vatten för att förebygga att svälla, hur konstigt det än kan låta så...
Nu lite välbehövlig vila! Trött och orkeslös i kroppen idag.
Och magen växer och växer... Den är numera helt stenhård och jag förstår att huden börjar brista! Det finns inget utrymme att bli större nu.
Ska bli intressant att se hur magen ligger på kurvan imorgon hos barnmorskan! Sist hade magen ju växt sig ovanför den kurva vi så fint följt hittills. Imorgon ska det även göras en sammanfattning av graviditeten samt önskemål inför förlossningen så personalen där kan läsa om det när det är dags!
Jag är livrädd men totalt beredd och förväntansfull inför förlossningen. Nu känner jag mig ganska klar med graviditeten... Hoppas på att inte gå över tiden iaf.
Vågen visar nu 75 kg. +16 kg från inskrivningen. Blir lika chockad varje gång jag ställer mig på vågen och ser att jag väger över 70 kg! Har vägt som mest 64 i hela mitt liv. Men nu är vi ju iofs två också, en tjockis också jag!;)
Nu ska jag gå in i duschen! Önskar att jag hade en duschstol som jag kunde sitta på när jag skulle duscha...
Imorgon ska jag hälsa på en arbetskamrat som gått i pension innan jag ska till barnmorskan kl 15.00. Blir trevligt!
Ny vecka! Är alltid lika roligt när man får träda in i en ny vecka.
Läste någonstans att lungorna i princip är färdigutvecklade redan i v 35 och att de flesta barn som föds då inte har några problem med andningen. Häftigt!
Fått ytterligare en härlig bristning på magen, denna gång en aningens högre upp. Kommer väl se ut som en tiger innan det är färdigt ;)
Annars så lunkar det på i lugn takt. Känns som dagarna går vääldigt sakta! Jag längtar verkligen att se vem det är som gömt sig i min mage så länge.
Tänk vilken konstig känsla att efter 40 veckor inte längre vara gravid. Inte känna sparkar inifrån magen! Måste ju vara helskumt att helt plötsligt inte bära på någonting inuti kroppen...
Imorgon ska jag äta lunch med två vänner som jag umgicks med väldigt tätt förr. En av dem fick en liten bebis i slutet på september, så jag ska få snusa på en liten tjejja! Mys :)
Sen ska vi träffas i föräldragruppen och äta pizza och efter det är vi bjudna på hockey hem till bror med fru. Blir en fullspäckad dag med andra ord! Känner på mig att jag kommer däcka i sängen sen :)
Det är bara att konstatera att nattsömnen kommer bli ordentligt rubbad framöver, och kanske är det därför jag redan nu inte kan sova på nätterna. Fröken fräken har bestämt sig för att ligga på min kissblåsa vilket medför att jag ständigt känner mig kissnödig. Utanpå detta har jag ryggvärk samt ont i höger höft och måste därför byta sovställning minst var tionde minut, och detta är lättare sagt än gjort när man både har ont och är ganska framtung. Ja, ni förstår ju kanske av detta att döma att det var längesen jag fick sova ostört en hel natt. Jag är trött! Tur jag är ledig på dagarna och kan därför vila närhelst jag behagar...
Att se förlossningskliniken på mornarna har blivit en favorit mellan 05.00 och 06.00.
Tycker att rörelserna känns något mindre nu, och det är förmodligen för att det börjar vara så trångt. Hon har nog inte utrymme för att göra kullerbyttor längre utan rörelserna känns mer som rullningar och små buffar.
Nu ska jag vila en stund efter att ha varit vaken mellan 03.30-07.00 imorse så känner jag mig ganska slut. Efter det blir det en sväng in till stan!
Satt och läste en massa IVF-bloggar och har svårt att värja mig från ångesten som sköljer över mig. Jag blir så ledsen över att livet ska vara så jävla orättvist och min hormonstinna kropp har svårt för att hålla tårarna tillbaka för varje misslyckat försök jag läser om.
Jag är så tacksam över att det gick så bra för oss som det gjorde, även om jag faktiskt aldrig trodde på att vi skulle kunna få biologiska barn. Jag hade redan ställt in mig på att sälja huset och ställa oss i adoptionskö och satsa allt på det både ekonomiskt och psykiskt.
Jag tycker fortfarande det känns konstigt att vi får vara med i föräldragruppen, den där gruppen som man alltid velat tillhöra men som man inte fått tillgång till. Den där gruppen som man inte orkat se, med alla fina magar.
Jag är så otroligt ledsen över att det finns så många därute som kämpar varje dag med deras barnlöshet. Jag önskar ingen så ont att de ska måsta gå igenom det. Jag läser om äktenskap som tar slut och depressioner som aldrig verkar vilja ge med sig. Tänk att bara kunna bestämma sig för att skaffa barn, för mig och många andra är verkligheten inte sån...
Och aldrig kommer vi sluta få höra dumma kommentarer, som om barnlösheten i sig inte vore nog.
På vårt rutinultraljud säger hon som utför undersökningen "Ja, nu när ni får ett barn så kommer nog nummer två att komma av sig själv... jag har sett det sååå många gånger".
Som om det skulle göra oss lyckligare att höra så dumma kommentarer?
Jag önskar att ni alla får er dröm uppfylld. Att ni får vara med om det vi just nu får vara med om...
Januari 2007 - Vi börjar bebisverkstaden.
September 2010 - Vi får äntligen komma på utredning (var tidigare för UNGA)
December 2010 - Får utskrivet pergotime.
Januari 2011 - Får för höga värden efter pergotime, blir ordinerad att äta varannan månad
Februari 2011 - Får återigen för höga värden. Får pausa en månad och prova en halv tablett istället för en hel
April 2011 -Hamnar för högt trots en halv tablett
Juni 2011 -Hamnar bra i värde, men ingen bebis. Behöver inte pausa en månad
Juli 2011 - Hamnar för högt i värde igen och får pausa en månad innan jag äter sista pergokuren i slutet på Augusti.
Januari 2012 -Påbörjar vårt första IVF försök
Februari 2012 -Äggplock
Mars 2012 - Plus på stickan!!
V 35
V 13
